Kävlinge antar ny handlingsplan för barn med NPF

Utbildningsnämnden i Kävlinge har godkänt en kommunövergripande NPF‑handlingsplan och en utredning om särskilda förskolegrupper.
Ny NPF‑plan ska stärka stödet i förskola och skola
Utbildningsnämnden i Kävlinge kommun har godkänt en kommunövergripande handlingsplan för barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt en utredning som öppnar för särskilt anpassade förskolegrupper på försök.
Beslut om handlingsplan och utredning
Nämnden har godkänt den återrapportering som sektor utbildning tagit fram efter nämndens direktiv om en NPF‑säkrad skola. Beslutet innebär att den omfattande NPF‑handlingsplanen och utredningen om särskilda avdelningar eller mindre grupper i förskolan ligger fast som inriktning för det fortsatta arbetet.
Återrapporteringen och de båda dokumenten är därmed godkända av utbildningsnämnden som ett slutligt beslut i detta uppdrag.
Bakgrund: Uppdrag om NPF‑säkrad skola
I uppdraget från den 3 juni ingick att ta fram en kommunövergripande handlingsplan för barn och elever med NPF‑relaterade behov, med särskilt fokus på tidig upptäckt i förskolan. Sektorn skulle också utreda hur särskilda avdelningar eller mindre grupper i förskolan kan återinföras för barn med omfattande stödbehov och redovisa kostnader för nödvändiga åtgärder.
Dessa delar har nu återrapporterats till utbildningsnämnden och godkänts.
Innehåll i NPF‑handlingsplanen
Handlingsplanen slår fast att alla förskolor, skolor och fritidshem i Kävlinge ska arbeta med tillgängliga lärmiljöer – fysiska, pedagogiska och sociala. Den betonar också tidiga insatser och stärkt samverkan med elevhälsan och vårdnadshavare.
Dokumentet understryker att stödet ska ges utifrån behov, inte diagnos. Det framgår också att delar av planen kräver förstärkta organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för att kunna genomföras fullt ut.
Förslag om särskilt anpassade förskolegrupper
Den parallella utredningen om särskilda avdelningar eller mindre grupper i förskolan rekommenderar att kommunen prövar en tidsbegränsad pilot med en eller två särskilt anpassade avdelningar inom befintlig förskoleorganisation.
Syftet är att skapa mindre, mer strukturerade sammanhang med högre personaltäthet och specialpedagogisk kompetens för de barn vars omfattande behov är svåra att tillgodose i en vanlig barngrupp.
Utredningen pekar samtidigt på risker för segregering och betonar att varje placering måste bygga på individuell bedömning och regelbunden omprövning.
Kostnader och finansiering
En särskilt anpassad enhet beräknas kräva ett extra anslag på drygt 1,2 miljoner kronor per år, bland annat för förstärkt bemanning och fortbildning. För tre enheter uppskattas merkostnaden till cirka 3,7 miljoner kronor årligen.
Utredningen föreslår att en pilot genomförs under två år, där effekter på barns trygghet, utveckling och delaktighet samt kostnader följs noggrant innan ett permanent införande övervägs.
Tidsplan och nästa steg
Nästa steg blir att sektor utbildning, tillsammans med berörda rektorer, konkretiserar hur handlingsplanen ska genomföras inom ramen för nämndens budget. Sektorn ska också arbeta vidare med hur en eventuell pilotverksamhet med särskilt anpassade avdelningar kan utformas, lokaliseras och utvärderas.
Källa: Utbildningsnämnden i Kävlinge den 13 oktober 2026, återrapportering av tidigare beslutat NPF‑direktiv.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


