Ny forskning om skogsägarnas val och dagens skyddsmodeller

Skogsägare kan ha en stark känslomässig relation till sin skog utan att det i praktiken innebär fler åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, som även pekar på att dagens system för frivilligt skydd riskerar att missa de mest värdefulla naturområdena.

Resultaten kan vara relevanta även för skogsägare i Skåne, inklusive i och omkring Kävlinge, där många skogar brukas samtidigt som naturvärden ska värnas.

Intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige

Enligt Lunds universitets pressmeddelande bygger studien på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Många uttryckte stor omsorg om naturen, men avhandlingen hittar ingen tydlig koppling mellan den relationen och hur skogen brukas i praktiken när det gäller biologisk mångfald.

Hanna Ekström Pigot, som skrivit avhandlingen, säger i pressmeddelandet:

– I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer, säger Hanna Ekström Pigot.

Ekonomi och praktiska villkor styr besluten

Avhandlingen lyfter att sociala, ekonomiska och praktiska faktorer väger tungt i skogsägares beslut. Många vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att målen är svåra att förena.

Hanna Ekström Pigot säger i pressmeddelandet att ekonomiska styrmedel kan påverka viljan att avsätta skog:

– Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog, säger Hanna Ekström Pigot.

Skyddets utformning: “rätt områden” viktigare än antal hektar

En annan slutsats är att skyddets utformning spelar stor roll. Enligt pressmeddelandet är det inte mest effektivt att enbart fokusera på stora skyddade arealer, utan att prioritera områden med hög ekologisk kvalitet och att dessa hänger ihop i landskapet.

– Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet, säger Hanna Ekström Pigot.

Om avhandlingen

Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? : The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och är publicerad 2026. Enligt publikationsposten från Lunds universitet har delstudier genomförts i Sverige och Finland och metoderna inkluderar bland annat walking interviews, agentbaserad modellering, klusteranalys och litteraturöversikter.