Analys pekar på risk för miljardkostnader och böter

Sverige riskerar stora ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

”Dåligt för klimatet – och dyrt”

IVL lyfter att Sverige riskerar att missa sina åtaganden i ESR-sektorn.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

EU ETS-flex kan täcka en del – men ger förlorad intäkt

Regelverket uppges göra det möjligt för Sverige att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), genom den så kallade ETS-flex.

Enligt IVL innebär detta en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas i pressmeddelandet till cirka 5–8 miljarder kronor.

Kvarvarande gap: tre vägar framåt

Efter möjlig användning av ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade Annual Emission Allowances, AEAs). IVL bedömer att möjligheterna är osäkra eftersom många medlemsstater också har underskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver använda EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs vidare till nästa år, vilket kan ge en ränta-på-ränta-effekt om det upprepas.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga viten

Utöver ökade kostnader av ett växande utsläppsgap kan även ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och bedömer att sanktioner kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp, samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.