Blommor hjälper – men trafiken kan stjälpa

Blomrika vägkanter kan ge viktig föda åt humlor, men längs mer trafikerade vägar ökar samtidigt risken att de surrande pollinatörerna dödas i trafiken. Det visar en ny studie från Lunds universitet, som har undersökt humlors situation i vägkanter i Skåne.

Studien är finansierad av Trafikverket och publicerades enligt Lunds universitet onsdagen den 27 maj 2026.

60 vägkanter i Skåne kartlades – med hjälp av hundar

Forskarna har inventerat 60 vägkanter runtom i Skåne och jämfört antalet levande och döda humlor vid vägar med olika trafikintensitet. I arbetet användes specialtränade hundar som lärt sig att sniffa fram humlebon.

Resultatet pekar på en tydlig koppling mellan trafikflöde och dödlighet:

• Vid högt trafikflöde hittades fler döda humlor än vid lågt trafikflöde.
• På de minst trafikerade vägarna hittades knappt några döda humlor.
• Vid omkring 4 000 fordon per dygn hittade forskarna fler döda än levande humlor under sina inventeringar.

Doktoranden Sofia Blomqvist vid Lunds universitet säger: – Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar.

Få humlebon vid normaltrafikerade vägar

Forskarna fann dessutom i princip inga humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som hittades låg enligt studien nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Slutsatsen blir att det främst är lågtrafikerade vägar som kan bidra med boplatser för humlor – och att dödligheten där också är låg. Forskarna framhåller samtidigt att en stor del av Sveriges vägnät består av just lågtrafikerade vägar, vilket kan ge möjligheter att rikta insatser dit de gör mest nytta.

Sofia Blomqvist säger: – Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna.

Trafikverket: kan ge mer träffsäkra åtgärder

Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket, lyfter att resultaten kan hjälpa myndigheten att planera mer effektiva åtgärder för pollinatörer.

Han säger: – Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer.

I vägkanter finns ofta blommor som varit vanligare förr, som blåklockor, prästkragar och åkervädd. Enligt pressreleasen arbetar Trafikverket bland annat med att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för biologisk mångfald, exempelvis genom att minska klippningen så att blommorna hinner sätta frö.

Vägkanter ska inte ersätta andra naturmiljöer

Forskarna betonar samtidigt att satsningar på artrika vägkanter inte bör tränga undan skydd av andra naturmiljöer. Sofia Blomqvist säger: – Även om anpassad skötsel längs lågtrafikerade vägar kan vara värdefull för att gynna biologisk mångfald bör denna typ av miljö inte ses som en ersättning för traditionella bevarandemiljöer såsom naturbetesmarker och slåtterängar.

Studien är publicerad i tidskriften Biological Conservation med titeln: High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations.