Stor variation i boendekostnad mellan kommuner

Hur tungt ett villalån belastar hushållens ekonomi skiljer sig kraftigt mellan olika delar av Sverige. I en ny analys från Landshypotek Bank framgår att ett genomsnittligt hushåll i Solna lägger 41 procent av sin nettoinkomst på villalånekostnader, medan hushåll i bland annat Åsele och Malå ligger på omkring tre procent.

Analysen är en sammanställning på kommun- och länsnivå och omfattar även kommuner i Skåne län, där Kävlinge ingår.

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Bank uppger att man har räknat på villalånekostnader utifrån aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Beräkningen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• Belåningsgrad: 75 procent
• Bolåneränta: 3 procent
• Amortering: 2 procent

Enligt Landshypotek Bank gäller kalkylen efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster, enligt SCB.

Stockholmsområdet sticker ut

I kommunjämförelsen lyfter Landshypotek Bank fram att andelen av hushållets nettoinkomst som går till villalånet är särskilt hög i Stockholmsområdet:

• Solna: 41 procent
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera kommuner i norr

I andra änden av skalan uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till lånet för en genomsnittlig villa i:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

Län: Stockholm högst, Västernorrland lägst

På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.